HLR

Nu har jag gjort det IRL, i tors fm...på jobbet hos en äldre tant som jag känt i flera år..Larmade, Pratade med Mursal, jag ringde 112 medans jag gick sprang till henne, var blå i både ansikte o händer, började med sidoläge, hon andades, det tog ca 4 sek mellan andetagen sen helt plötsligt försvann hon, hon var grå ej blå...som en helt annan person, hela hennes kropp blev helt sladdrig...ner med henne på golvet..hölll nästan på att tappa hennes huvud...sån rädsla...bultade....Du måste börja med HLR nu, har du gjort det någongång sa ambulanskillen, ja på en docka, hakan, pannan, blås och Mursal tryckte, minns ej hur många ggr vi höll på men ambulanserna kom fort, 2 st, 4 st var de...snabbt in med syrgas o de fortsatte snabbt in med HLR med apparater....jag fortsatte att hjälpa en annan ambulanskille med att få upp båren 4 trappor upp, in med hantagen på båren o sammarbete..skakade hela jag, började att gråta, kom ihåg att ambulanskillen tog på min axel o frågade hur det var...jag fokuserade verkligen på att hjälpa till....bar väskan på vägen ner...sen när de bar ner henne så mötte vi barnbarnet i trappen, de brukar äta middag ihop, jag fick ta hand om henne, hon var i chock, fick ropa upp en av de 4 ambulanskillen o säga, det var barnbarnet ni måste ta hand om henne....en sprang upp, tog in henne i köket..sen förändrades hennes ögon o hon sträckte ut en av sina händer mot oss..ögonen förändrades från chock till tacksamhet...sen följde hon med ambulanskillen i den andra ambulansen...jag rörde min tant för en sista gång..på hennes fot.....

Sen ringde jag bokningen, vi fick ett möte med chefer och kommunhälsan..o 2 kom in o jobbade för mig o Mursal..Tack Louise, sen var det någon till..Vi var på jobbet till kl var typ 15 sen gick jag o Mursal o åt...mat hade man liksom inte frågat om...

Känner mig skakis så fort jag börjar prata om det..får flashback...men jag bör prata om det..på ons ska jag o Mursal till kommunhälsan, Marie från hemtjänstgruppen ringde, känns bra, ville att jag ringer hennes barn...jag har ej gjort det än..vet ej hur jag ska säga....jag såg ju inte min tant vid medvetandet....Mursal och Henke pratade med henne sist.....men jag ska ringa...

Jag tänker tillbaka på stunder hon var vid liv....

Tårar rinner ner på mina kinder..

Dags att börja jobba igen imorgon....på ett helt nytt sätt...

*poff*